Historia

Tydd text ifrån bilden:
1. Johan Nilsson och hafver i No 2 gårdzgärde Sand och Mulljord af gårdzgärdet Samma Jordmohn af Stooröhn 2ne Stycken gla lägder hwaraf hö, renter Höö af Söder- och Norra Swänsmyran 1 2/3 pr, Karsbäckmyran 2 pr, Brän tiän Myran 1 p, rönbärgz boden 4/9 p: Rentiäls Myran 2 pr, Spångmyran 4/9 p wid röijmyrtiän 3/9 p: fångnäs Myran 5/9 p. Nöthbäcken 1 1/3 p Grubba 1 1/3 p Jon bäcken 4/9 p yterst i Bastuträsket 1/3 p: Storbastu Myran 2/3 p. Grund röijnoret och Röijnormyran 1 5/9 p: och Sanck- Myr- Moss- och lijtet starr

Detta hemman är tillhörigt fölliande Träsk, Nembln: Små Träsken, Bränträsket, Lill och Stor Staf Träsket, med ½ Bastu och halfwa Kars Träsket, hwar utj han årl. kan fijskia till Sahlu 3 lb Gäddor jämte annan små fijsk till husbehof, giör i Taxa 1 ½ mark årln:, har en lijten humblegård som kan hwart år ränta ½ rev ¾ lb

byakarta*
Klicka på bilden för att se den större.

 

Byn består av ett enda hemman 1539. År 1590 tillkommer ett andra hemman genom hemmansdelning. De flesta år under 1500- och 1600-talen redovisas Bastuträsk under Långträsk. Byn hade 1543 1,3 hektar åker, 1609 2 hektar varav lägda 0,1 hektar samt 1700 3,2 hektar varav 0,7 hektar var obrukad. Gården fiskar på 1550-talet i fjällträsken Mensträsket (Mäns tresk) och Grundträsket (grunne tresk). Äldre skrivformer: Bastuträsk (1601), Bastugtresk (1609) och Bastugustresk (1620)

Bastuträsk nr 1
Per Olsson var bonde på gården 1539-1568. År 1543 hade gården 8 spannland åker (1,3 hektar) samt 8 lass äng. Gården redovisas under Långträsk fram till år 1600. År 1553 finns det 13 kor på gården. Gården var 1559 på 6½ markland.

Sonen Jon Persson äger hemmanet 1565-1589. Åren 1553-1554 fiskar han i Mensträsket och Grundträsket tillsammans med Nils, Sven och Jöns Hermansson från Skråmträsk. Sjöarna ligger vid gränsen mellan Norsjö och Malå kommuner. De fick 1554 ihop 190 kg gädda och abborre. År 1555 saknades Sven och Jöns Hermansson, och 1556 saknades Jöns Hermansson. År 1557 är även Olof Olsson i Ljusvattnet med. Vid Älvsborgs lösen 1571 har Jon Persson 3 lod silver, 1½ skålpund och 5 mark koppar, 8 kor, 1 stut om 2 år, 2 stutar om 1 år, 10 får, 1 svin samt 1 sto för 5 mark. Egendomen värderades till 128 mark och 7 öre. År 1586 redovisas Jon Persson under Kattisträsk. Ena sonen Anders Jonsson bryter 1590 ut en del ur hemmanet som blir Bastuträsk nr 2.

Den andre sonen Erik Jonsson var ägare till gamla gården 1590-1623. År 1599 hade han 5 tunnors utsäde, 10 kor, 1 kviga, 1 ungnöt, 8 får, 1 risbit, 4 getter, 2 unga svin, 1 häst och 1 sto. Erik Jonsson hade 1601 1½ tunnas utsäde, 1 sto och 3 kor. Han redovisas under byanamnet Bastuträsk. Gården hade 1609 6 spannland och 3 skälsland åker (1 hektar). Åren 1614-1617 betecknas gården som öde. Erik Jonsson torde ha dött 1617. Hustrun Britta står för gården 1618 och 1620. Men hennes son Olof Ersson brukar jorden, enligt längder för Älvsborgs lösen.

Sonen Olof Ersson äger gården 1613-1649. Han har betalat Älvsborgs lösen 1613 men inte de övriga åren. År 1620 beskrivs Olof Ersson som utfattig och han har ingen ko. Han bor bland lapparna i fjällen. Kring 1620 är mantalet på 1/3. Åren 1639-1642 är mantalet på 11/32 och skatten är 1645 på 2 tunnor och 6 skäl. Olof Ersson var knekt 1623-1624. År 1641 brann hans sommarstuga ner och där förvarade han sin ”irdämmer?”.

Olof Ersson hade nu kommit i stor fattigdom. Det sades att han mist nästan allt. En bror till Olof Ersson var Jon Ersson som var knekt 1629. Han dog i Marienburg i Preussen samma år. Olof Erssons son Erik Olofsson var knekt 1639. Han gick för sitt eget hemman och var knekt i Långträsk. Erik Olofsson äger sedan hemmanet 1649-1654. Brodern Tomas Olsson Lohm var knekt 1639 och fram till 1660-talet. Han blev lejd av sin bror. Från 1646 är han bergsknekt och han tjänstgör samma år som smältardräng i Silbojokk. Även 1648 har han denna befattning. År 1664 tjänstgör han som bergsknekt i Kvikkjokk.

Bastuträsk nr 2
Anders Jonsson som var son till Jon Persson på Bastuträsk nr 1 bröt 1590 ut en del ur faderns hemman. Anders Jonsson ägde hemmanet 1590-1615. År 1599 hade han 6 tunnors utsäde, 8 kor, 2 ungnöt, 10 får, 1 risbit, 4 getter samt 2 unga svin. Anders Jonsson hade 2 skälsland i linda (0,1 hektar). Anders Jonsson dog mellan åren 1615-1616.

Sonen Jöns Andersson finns på gården 1620. Det står att han är utfattig och bor bland lapparna i fjällen. Han är sannolikt identisk med Jon Andersson som 1620 hade varit knekt i 3 år och gjort 2 resor till Vaxholm. Han var knekt till 1624.

Tomas Andersson äger gården 1618-1654. Han har inte betalat Älvsborgs lösen. År 1620 beskrivs han som utfattig och har ingen ko. Han bor bland lapparna i fjällen och går mest och tigger. Tomas Andersson kan vara en son till Anders Jonsson men det är inte helt säkert. I restlängden över Älvsborgs lösen från 1620 står att Tomas Andersson kom 1618 på Anders Jonssons hemman. Där står ingenting om att han var son till Anders Jonsson. År 1620 bor både Britta och Tomas Andersson på gården. Mantalet är 1628-1650 på 3/8 och 1645 är skatten på 3 tunnor.

ske_socken_bok ske_socken_s477 ske_socken_s478 ske_socken_s479 ske_socken_s480 

Stenåldersfynd i byn
Här i Bastuträsk by på stranden av sjön Bastuträsket, har vid odling i början av 1930-talet anträffats eldstäder med kol och brända stenar på cirka 0,3-0,5 m djup. Vidare har man funnit ett skifferredskap av ovanlig typ.
Det liknar till formen en vanlig mejsel, men tjockleken är föga mer än 6-7 mm. I den bredare ändan har ett antal skåror anbringats på flatsidan något snett och över drygt halva bredden.
Det hela har en inte så avlägsen likhet med en s.k. fiskkniv.

Eldstadsspåren på detta djup samt skifferfyndet kan misstänkas vara rester av en boplats. Någon närmare undersökning i området är inte gjord.

Delvis citerat ur ”Norsjöbygdens Historia” se flik Bastuträsk by och ”Hembygsboken – Norsjö socken” se sid 37.
flintasten1 flintasten2